Energirådgivning
- Energiekonomi & lönsamhet
- 4 min lästid
Hur mycket betalar du för el?
Förstå din elfaktura – så är elpriset uppbyggt
Många tycker att elräkningen är svår att förstå – särskilt när man börjat producera egen solel. Här förklarar vi hur en elfaktura är uppbyggd, vad du egentligen betalar för, och hur du kan påverka kostnaderna. Artikeln är särskilt användbar för dig som har solceller eller överväger att installera.
Innehållsförteckning
Elens tre huvuddelar: elnätsavgift, elhandel och skatt
Din elräkning består av tre huvudsakliga delar:
- Elnätskostnaden – avgiften för att få tillgång till elnätet, alltså för att elen ska kunna transporteras
genom nätet fram till din bostad. - Elhandelskostnaden – kostnaden för den el du faktiskt använder (inköpt från elbörsen).
- Skatt och moms – du betalar energiskatt på all el du använder samt 25 % moms på både elnätsavgiften och elhandelskostnaden (moms beräknas även på energiskatten).
Beroende på leverantör för elhandelsavtalet kan dessa fakturor komma separat eller som en
samlingsfaktura.
Elhandelsavtal – skillnaden mellan spotpris, rörligt och fast pris
När du väljer elavtal med ditt elhandelsbolag finns tre vanliga alternativ:
- Spotpris (timpris) – följer elbörsen Nord Pools priser timme för timme. Du betalar det faktiska
marknadspriset vid varje timme och kan påverka ditt elpris. - Rörligt pris – ett månadsmedel baserat på spotpriset, du betalar för både de dyra timmarna och
de billiga oavsett när du använder el. - Fast pris – samma pris per kWh under hela avtalsperioden, elhandelsbolaget tar ett ”bet” på att
elpriset kommer vara lägre än ditt fasta pris.
Till detta kommer ofta:
- Ett påslag per kWh (administration + vinstmarginal)
- En fast månadsavgift
Med solceller och batteri kan ett timprisavtal vara särskilt lönsamt – du kan styra både köp och försäljning av el till optimala tidpunkter.
Moms på el - 25%
Elnätsavgifter – vad ingår egentligen?
Elnätsfakturan innehåller flera olika avgifter och skatter:
- Fast avgift – beror ibland på säkringsstorlek (t.ex. 16A, 20A, 25A)
- Rörlig överföringsavgift – baseras på hur mycket el du använder (kWh)
- Effektavgift – kostnad baserad på dina högsta timförbrukningar under månaden, vilket gör det
dyrare att använda mycket el samtidigt. Ofta olika kostnader på natten och dagen - Elskatt – en statlig skatt på el som tas ut via elnätsbolaget, beräknas per använd kilowattimme
Effekavgifternas intåg
Effektavgifter blir obligatoriska hos alla elnätsbolag senast 2026. De gör det dyrare att ha höga förbrukningstoppar exempelvis att laga mat, köra torktumlare och ladda elbilen samtidigt.
Med smart styrning – till exempel via batteri eller automatiskt schemalagd laddning – kan du kapa effekttopparna och spara pengar.
Vad händer när du säljer el?
Om du producerar mer el än du använder själv, säljs överskottet automatiskt till elnätet – förutsatt att
du har ett avtal med ett elhandelsbolag som köper solel. För detta får du:
- Ersättning för såld el – vanligtvis spotpris minus ett litet avdrag eller påslag, beroende på avtal.
- Skattereduktion (60-öringen) – gäller fram till 31 december 2025 och ger 60 öre per såld kWh,
direkt i deklarationen.
Från 2026 försvinner 60-öringen, vilket gör det ännu viktigare att använda elen själv eller lagra den i
batteri för att behålla lönsamheten.
Tips för dig som har eller funderar på solceller
- Använd el när solen skiner – flytta moment till dagtid för att använda mer av din egenproducerade el och slippa köpa elen
- Installera batteri – lagra överskott när elen är billig, använd den när den är dyr.
- Överväg timprisavtal – kan ge extra intäkter då du kan styra elanvändningen och själv påverka ditt elpris.
- Kapa effekttoppar – med smart styrning av batteri och laddbox kan du undvika onödiga kostnader.
Kom i kontakt med oss
Vill du förstå din faktura – och sänka dina elkostnader?
Boka en kostnadsfri rådgivning med Soltech Home Vi hjälper dig analysera din elfaktura, optimera din förbrukning och välja rätt lösning – från solceller till batteri och smart styrning.
Andra artiklar du kanske gillar
Effektavgifter – hur fungerar de?